Man blir inte mätt av prat

Jag minns en sång kallad Enhetsfrontssången, en tysk sång från 1930-talet (Brecht/Eisler) översatt till svenska:

och mänskan hon är mänska
därför måste man ge henne bröd
ty hon blir inte mätt av prat
det lindrar ej hennes nöd

Jag tycker fortfarande att det är en fin melodi och att texten står sig. Käket är grunden.

Därför är frågan om hur vi producerar, transporterar, behandlar och fördelar vår mat så avgörande. Det är inte någon lätt fråga. Kunskaperna liksom förmågorna har ökat enormt. Ändå är problemen enorma. Under de senaste decennierna har förmågan att producera mat ökat enormt. Det har skett genom förändringar i jordbruket med hjälp av teknik och vetenskap. Detta ökade den globala tillgången på föda per person och dag från 2360 kcal under 1960-talet till 2803 kcal netto på 1990-talet.

Men denna ökade matproduktion fördelas mycket ojämlikt. Omkring en miljard människor lider av hunger och kronisk undernäring. Samtidigt lider en stor del av jordens befolkning av fetma och olika sjukdomar som beror på överdrivet kaloriintag.

Samtidigt som jordbruket är oerhört viktigt för oss alla så är det en stor orsak till utsläpp av växthusgaser som leder till klimatförändringar. Till exempel kommer 60 procent av all metan och 50 procent av all lustgas från jordbruket. De förändringar av klimatet som vi kan se redan idag påverkar i sin tur jordbruket och möjligheten att producera mat negativt genom torka och översvämningar.

I Sverige är idag många människor intresserade av mat på ett annat sätt än tidigare. Då menar jag inte bara av att äta gott och av mat med bra kvalitet utan också av att äta rätt i förhållande till hur maten produceras och varifrån den kommer.

I söndags lyckades några forskare på SLU i Uppsala hoppa in i debatten och skapa en nyhet utifrån en debattartikel i SvD med åsikter som de drivit sedan länge. De ifrågasatte rakt av det som de kallar ekologisk odling.

Artikeln har bemötts av ett flertal personer på sätt som jag tycker är övertygande. Dels av Naturskyddsföreningen som bemöter forskarna på punkt efter punkt på ett enkelt språk och med källhänvisningar. Men också av Naturskyddsföreningens ordförande som menar att forskarna blundar för jordbrukets systemfel.

Jag vill också rekommendera en artikel av Uppsalaforskaren Lars Drake i nättidningen Synapze.

Uppsala

Intressant?

Läs andra bloggar om jordbruk, mat, svält

Media: ETC, Svensson, Röda Malmö, SvD, SVT

Mat, julefrid och marknader.

Vårt dagliga bröd?

Mat är ett grundläggande mänskligt behov. Men var sjätte person här på jorden får inte tillräckligt med mat utan lider av hunger och kronisk undernäring. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO rapporterar att det i år är 100 miljoner fler människor som svälter än förra året. Det är fler än det någonsin varit: över en miljard människor svälter.

Men de svälter inte för att det är brist på spannmål:

Orsaken till ökningen av svält och hunger är, enligt FAO, inte brist på spannmål utan den globala ekonomiska nedgången. Den ekonomiska krisen har minskat möjligheterna för de fattiga att skaffa arbete och inkomst vilket allvarligt försämrat deras tillgång till mat.

Det finns mat men de svältande har inte tillräckligt med pengar för att köpa den mat som finns helt enkelt. Upprörande eller hur? Och borde ställa frågor inte bara om vikten av givmildhet (så här i juletider) utan också om vilken sorts världsordning vi vill ha. Eller med några kända ord från den brasilianske biskopen Dom Helder Camara:

När jag gav de hungriga mat kallade man mig helgon. När jag frågade varför människor är hungriga kallade man mig kommunist.

För det är nämligen värre än bara det faktum att det finns mat som en miljard människor inte har råd med. Rika människor spekulerar dessutom i detta. Finanskapitalister spekulerar i matpriserna på ett sätt som gör maten ännu dyrare. Man köper och säljer värdepapper s.k. derivat och strukturerade obligationer som uttrycker ett framtida, förväntat pris på till exempel vete, majs eller soja. Enligt Världsbanken och FN medverkar den här spekulationen i råvaror till att underblåsa prisstegringarna på baslivsmedel som vete och majs.

Enligt tidningen Råd & Rön har de svenska storbankerna utom Swedbank deltagit i denna vidriga handel genom stora investeringar i råvaruobligationer. Efter att saken uppmärksammades under våren 2012 upphörde även Nordea enligt tidningen Privata affärer med detta. Men SEB och Handelsbanken fortsätter investera i finansiella produkter som spekulerar i livsmedelspriser.

Var har du dina pengar?

Intressant?

Läs andra bloggar om svält, julen

%d bloggare gillar detta: