Stefan Hanna – igen!

I januari 2011 lyckades den centerpartistiske Uppsalapolitikern och kommunalrådet Stefan Hanna med att bli rikskändis genom sitt förslag till så kallad “tjockisskatt”. På sin blogg hade han skrivit så här:

En annan väg kan vara att de som väljer att inte vårda sig själva får betala högre skatt än de som gör det. Är inte det senare rimligt med tanke på att de senare utsätter det gemensamma systemet for mycket större påfrestningar än en som äter och dricker normalt och som tränar regelbundet……….. Fetman i kombination med en allt äldre befolkning går inte att finansiera om framtidens svenskar vill ha dagens samhällsservice.

När reaktionerna på detta uttalande blev så kraftiga att det blev fråga om en riksnyhet, så gjorde Hanna på samma sätt som många andra makthavare. Han växlade mellan att gå till motattack och att förneka det han sagt (bloggen hade blivit kapad eller felciterad) för att till sist göra en så kallad pudel.

När det en månad senare var årsmöte i Uppsalacentern fanns det av förklarliga skäl strid om Hannas position. Enligt UNT verkade det då som om Hanna ”säkrade sin plats med hjälp av ett antal nytillkomna medlemmar som löste medlemsavgift samma dag som mötet”. En ledare i Uppsalas liberala morgontidning skrev då (UNT 19 februari 2011):

Det är svårt att hitta politiska ledare av Stefan Hannas kaliber inom Sveriges gränser. Associationerna går till det omfattande stödet från Sköldpaddsöarna för den filippinske exdiktatorn Ferdinand Marcos. Marcos kunde där räkna in 25 000 röster trots att ögruppen hade knappt 1 000 invånare. Om ingen i Uppsala kan sätta stopp för Hanna måste Centerpartiet agera på riksnivå. Ett parti kan inte ha en företrädare vars agerande riskerar att förlama det politiska arbetet i Sveriges fjärde största kommun.

Man skulle kunna tro att det skulle varit svårt att stanna kvar som kommunalråd för Hanna efter detta. Men det har han i alla fall gjort.

Men nu är det alltså dags igen. I en intervju i UNT säger han att Sverige har ”helt öppna gränser” och att det är Miljöpartiets fel. Varken det ena eller det andra är sant. Men det tycks inte bekymra Hanna. På samma sätt som han för tre år sedan oroade sig för att den utbredda fetman skulle undergräva den gemensamma välfärden så anser han nu att invandringspolitiken kommer leda till samma sak. Han går också ut med siffror som inte har något stöd i varken vetenskap eller hos myndigheter. Att Hanna tycker att det är ”självklart” att Sverigedemokraterna ska vara med i dessa diskussioner om hur invandringen ska begränsas är kanske inte förvånande: ” Jag tror inte vi vinner något på att hålla ett så stort parti som Sverigedemokraterna utanför”.

Hanna har direkt blivit bemött från sakkunniga, från liberalt håll och från sitt eget parti. Det ska bli intressant att se hur han klarar sig denna gång. Tyvärr tror jag, med erfarenhet av andra fall, att han kommer klara det bra.

Uppsala

Intressant?

Erik Gustaf Geijer i nytt ljus?

När jag i förra veckan passerade genom parken vid Uppsala Universitet så såg jag attErikGustavGeijer någon hade dekorerat John Börjessons staty av Erik Gustaf Geijer. Först trodde jag att det var något spontant initiativ liknande de textilarbeten som klär en del andra statyer eller stolpar här i staden. Men sen såg jag att det var något mera än så och dessutom auktoriserat uppifrån. Det var helt enkelt en del av projektet ”Allt ljus på Uppsala” som kommunen driver tillsammans med en massa olika företag. Tre stycken LED strålkastare är monterade på trefoten och belyser en discokula med färgat ljus. Statyn är beklädd med tyg och Geijers näsa med ett par runda glasögon.

John Börjessons staty utan tygklädsel

Installationen som alltså bara pågår fram till 30 november innebär på inget vis att den gamla statyn förstörs, den blir bara beklädd och belyst. Men tydligen har detta upprört en del människor ordentligt. Jag har svårt att förstå eller dela den upprördheten. Å andra sidan tycker jag inte att konstnären Martin Kempes installation är speciellt imponerande. Lite kul, en stund, men inte mer. Förklaringen till utstyrseln är att Geijer ska inta en ”skepnad som fredsälskande hippie”

Tanken är att “lätta upp” statyn, göra den lite muntrare och få in lite ”fredsfeeling” i projektet. Geijer kläs i en ”flower power” svepning och ljussätts med färgat ljus (via discokula).

Personligen tycker jag begreppet ”fredsfeeling” låter ganska fånigt. Att koppla det till en grupp av unga människor från 1960-talets USA som kallats/kallade sig hippies är knappast ett sätt att höja fredsrörelsernas status. Och i vår tid av ökat vapenskrammel, så skulle det verkligen behövas. Att göra ”fredskänslor” till något som representeras av flummiga hippies från en annan tid bidrar nog inte till det.

För den som är intresserad av att lite mer sätta sig in i personen Erik Gustaf Geijer än på wikipedianivån hittade jag en lång och intressant artikel av Uppsalaförfattaren Ola Larsmo.

Enligt Larsmo började Geijer som konservativ men gick över till liberalismen 1838. Han var radikal i förhållande till sin tid, förespråkade demokrati och jämlikhet. Han bidrog till slaveriets avskaffande i den svenska kolonin (jo ”vi” hade sådana) St Barthelemy.

Han kunde också se kritiskt på den framväxande kapitalismen. Bland annat hittade jag i Larsmos artikel detta citat av liberalen Geijer som kanske vore något att bita i för vår tids liberaler. I en tid av framväxande kapitalism och politisk strid mot det gamla ståndssamhället skriver han:

Att det gamla samhället var alltför mycket byggt på den starkares rätt, är vad vi förebrå detsamma. Men vad vore den fria konkurrensen, om den blott bleve ett medel mera för att förtrycka den svage, och att åter införa i samhället den starkares rätt? – Vad vore det firade arbetets befrielse, om den i sina följder skulle medföra arbetarens ofrihet? Vad upplysningen, om den blott skulle lära den ständigt växande hopen av de, på det närvarande samhällets gränser irrande, försvarslöse och egendomslöse allt, vad de synas dömde att umbära? – Sådana äro de frågor, vid vilkas besvarande även den mest frisinnade, med ögat på tidens tecken, börjar studsa tillbaka och betänka sig.

Uppsala

Intressant?

Förorten, glesbygden och den moderna klasskampen.

Vad är en förort? Enligt Sveriges kommuner och landsting är det ”Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna”.

Förortskommunen Danderyd med flest RUT-avdrag i landet

Uppsalaförorten Gottsunda

Men i den definitionen finns inte de orter inom våra större städer som man brukar kalla förorter. Och när de flesta av oss tänker på ordet förort så är det nog inte heller de välmående villaområdena med idel höginkomsttagare som kommer först. Istället är det de områden där allt fler människor med låga inkomster samlats. Dessa områden brukar kallas segregerade. Och det är väl sant som beskrivning, men mer sällan talas det om de rikas reservat som segregerade. När föreningen Allt åt alla åkte till rikemansförorten Solsidan för att skildra detta bemöttes de av lokalt hat, klasshat.

De som är med och formar bilden av dagens Sverige och påverkar vårt tänkande tillhör själva de högavlönade i samhället. Enligt LO:s förra årsrapport om den svenska makteliten tjänar denna grupp av mediachefer, redaktörer och journalister i genomsnitt 8,2 industriarbetarlöner. Och på de mest dominerande medierna som DN och TV4 tjänar man motsvarande 18-20 industriarbetarlöner.

Den bild som denna mediaelit odlar är den om den oerhört viktiga s.k. medelklassen som befinner sig ”innanför” – till skillnad från dem som är i ”utanförskap”. Enligt opinionsbildarna är denna ”medelklass” en grupp  som politiker inte får stöta sig med. Framförallt talas det på detta sätt om medelklassen i storstäderna. Så tänker de inte när det gäller de som bor i storstädernas fattiga förortsområden, där ofta antalet människor som går och röstar är lågt. Dem verkar de flesta politiker mindre intresserade av.

Det är en oerhört viktig uppgift för all opinionsbildning från vänster att spränga denna falska bild och få fler människor att inse att de inte tillhör någon ”medelklass” som har intresse av att ställa sig utanför solidaritet och medmänsklighet, att man inte tjänar på fler skattesänkningar och privata lösningar.  Det är lika viktigt att bland alla dem som inte räknar sig som medelklass gå emot splittring mellan människor på grund av att man har olika bakgrund. Istället måste vi lyckas med att förena alla som befinner sig i ytterområden: såväl fattigförorter som glesbyggd. Att synliggöra det gemensamma intresset. De senaste åren har vi sett exempel på tilltagande rörelser och kamp för förbättringar i ett flertal förortsområden, t.ex. i Stockholm och Göteborg. Men vi har också sett exempel på kamp i glesbygden som t.ex. ockupationen av sjukstugan i Dorotea. Här i Uppland ockuperade nyligen en grupp pensionärer i Hargshamn sin dagcentral.

Om du bor i Uppsala och är intresserad av att veta mer om dessa rörelser kom då till Mötesplats Treklangen, Valthornsvägen 19A-F, här i Uppsala på onsdag den 8 januari, kl. 18:00.

Då kommer René León Rosalesgenklang från Mångkulturellt Centrum i Botkyrka för att visa sin film Genklang (2013) och diskutera med publiken. Filmen handlar om förortsaktivism i Stockholm och Göteborg mot diskriminering, segregation och för ökat medbestämmande. Föreningen Megafonen åker till Göteborg, och hälsar på systerföreningen Pantrarna för upprustning av förorten.

Uppsala

Intressant?

Andra inlägg på denna blogg om liknande ämnen: Förortshat del 1 och del 2

Läs andra bloggar om förort

Några positiva glimtar från 2013

När man avslutar ett år och går mot ett nytt så passar det med krönikor. Det finns det ju gott om i andra media. Så jag tänkte inte försöka göra en sådan. Istället letade jag i min egen blogg. Men inte för att få en bild av allt som hänt under 2013 utan för att söka efter positiva och hoppingivande händelser. Jag skriver ju ofta när jag blivit upprörd över något. Då är kanske det jag skrivit inte alltid så positivt eller hoppingivande. Jag letade alltså istället efter de positiva händelserna och skrivningarna.

Här är något av det jag hittade under 2013:

Det började verkligt positivt i januari med några glada nyheter om sol och vind som berättade om hur användningen av dessa energikällor ökar kraftigt.

En positiv artikel var också den om de fina kejsarpingvinerna vars flockbeteende vi har mycket att lära av. En artikel som egentligen handlade om en bra bok om hur man kämpar för sin rätt på arbetsplatserna.

Att det finns statschefer som vågar gå emot de mäktiga och så förödande storbankerna berättade jag också i början av året.

En liten lokal information som i alla fall jag tycker är positiv var att 80 procent INTE valde vinstskolor vid gymnasievalet i Uppsala. En annan positiv lokal händelse var det faktum att personalen på Akademiska sjukhuset här i Uppsala fick nog av nedskärningar och började protestera.

Under mars växte protesterna mot REVA, det projekt för att utvisa papperslösa, som på regeringens uppdrag dragits igång av polisen. Här i Uppsala hade vi en stor och fin samling på Stora torget.

Med de allt fler skandalerna kring olika typer av vinstdriven verksamhet i välfärden blev argumenten för en välfärd utan vinst allt större. Riktigt tungt blev det när t.o.m. Kungliga vetenskapsakademin blandade sig i diskussionen. Det visade sig också vid opinionsundersökningar att folket till skillnad mot de flesta politiker var emot vinst i välfärden. Därför började också en rörelse – Folkkampanjen för gemensam välfärd – att byggas upp.

I Stockholmförorten Alby kämpade människor mot utförsäljning och kraftiga hyreshöjningar. De fick stöd av en politiker, Jonas Sjöstedt, som deltog i en av deras demonstrationer.

Vi hade ju en skön och vacker sommar. Själv var jag mycket på min kolonilott. Jag skrev om mitt lilla ”paradis” om kolonilotter och om stadsodling i Berlin.

Björklund och andra vinstanhängare fortsatte att hävda att det inte går att driva välfärdsföretag utan vinst. Men de motsades av en organisation just för icke-kommunala skolföretag som drivs av idéer istället för vinstintresse.

Till hösten hade Folkkampanjen mobiliserat i flera veckor och samlade 700 personer på Stora torget. Där var många fina och bra tal och en varm stämning.

Året avslutades ju – verkade det först – på ett mörkt sätt, när en folklig samling mot tilltagande nazistbus i Kärrtorp angreps av ett gäng nazister. Men de fick verkligen svar på tal genom den kraftiga samling där mellan 16 – 20 tusen människor kom till Kärrtorp för att försvara demokratin.

GOTT NYTT ÅR PÅ ER!

HOPPAS NI FORTSÄTTER FÖLJA DENNA BLOGG.

Uppsala

Intressant?

Läs andra bloggar om år 2013

Tycker du också att det räcker med vinstskandaler nu?

Tycker du liksom jag att vård, skola och omsorg inte går att förena med vinstuttag. Att det redan finns alltför många skrämmande exempel på hur det kan gå när vi släpper lös vinstjakten inom dessa områden. Eller att det oavsett antalet skandaler bara helt enkelt är fel att en enda krona av våra gemensamma skattepengar ska dras bort från verksamheten till vinst. Då bör du liksom jag gå med i kampanjen för den gemensamma välfärden som redan den 21 september samlar till gemensamma manifestationer över hela landet.

Här i Uppsala är det upptaktsmöte nu på torsdag den 15 augusti, klockan 18:00, i Kommunals lokaler på Bäverns gränd 17:

Inbjudan:

Upptaktsmöte inför Välfärdsmanifestationen 21 september i Uppsala!

Den 23 maj lanserades Folkkampanjen för Gemensam Välfärd vid ett stort möte i Stockholm. Tanken är helt enkelt att samla alla fackföreningar, andra organisationer och privatpersoner som vill vara med och jobba för:

– Nej till vinst i välfärden!

– Stoppa nedskärningarna!

– Försvara och utveckla den gemensamma välfärden!

21 september kommer manifestationer på detta tema att genomföras runt om i landet, för att sätta press på partierna och bollen i rullning ett år för valet.
Den 13 juni samlades intresserade i Uppsala till ett första möte. Där bestämdes att även i Uppsala manifestera för välfärden detta datum. Vår stad är knappast förskonad från problemen med bristande resurser till skola, förskola, vård och äldreomsorg!
För att den 21 september ska bli en bred och kraftfull manifestation är det viktigt att alla organisationer som vill vara med och försvara välfärden verkligen tar chansen att delta i förberedelserna. Det är här och nu det gäller!
Vi vill härmed bjuda in dig/din organisation till detta upptaktsmöte. Den 15 augusti samlas alla intresserade organisationer och privatpersoner för att tillsammans besluta hur vi går vidare mot den 21 september.

Johnny Naderus

Inbjuden gäst är Johnny Naderus från SEKO Stockholm, som med sina 20 000 medlemmar gått i spetsen för det fackliga deltagandet i denna välfärdskampanj.

Tid och plats:
Torsdagen den 15 augusti
kl. 18.00
Kommunals lokaler
Bäverns Gränd 17 (gamla Posten)

För mer information och frågor, kontakta:
Joakim Medin 0735-56 55 18 medin.joakim@gmail.com
Rikard Brennius 0702-78 34 72 rikardbrennius@gmail.com
Eller se hemsidan

Intressant?

Uppsala

Andra bloggar om välfärden

Var med och bygg upp Folkkampanjen för Gemensam Välfärd i Uppsala.

Jag fick denna inbjudan som jag sprider vidare:

 

”Den 23 maj lanserades Folkkampanjen för Gemensam Välfärd vid ett stort möte i Stockholm. Tanken är helt enkelt att samla alla fackföreningar, andra organisationer och privatpersoner som vill vara med och jobba för:

 

Nej till vinst i välfärden! 

Stoppa nedskärningarna!

Försvara och utveckla den gemensamma välfärden!

 

Den 21 september, med ett knappt år kvar till valet, kommer demonstrationer att anordnas runt om i landet. Och självklart ska vi ha en demonstration här i Uppsala, självklart ska även vi vara en del av den framväxande Folkkampanjen för Gemensam Välfärd.

Därför bjuder vi nu till en första träff I Uppsala. Hur ska vi, till att börja med, se till att den 21 september blir en mäktig manifestation här i stan?”

Tid och plats:

Torsdagen den 13 juni kl. 18.00

ABF, Bredgränd 14

För mer information och frågor, kontakta:

Joakim Medin 0735-56 55 18 medin.joakim@gmail.com

Rikard Brennius 0702-78 34 72 rikardbrennius@gmail.com

Eller se hemsidan: www.valfardskampanjen.se

 

Det här uppropet publicerades den 1 maj 2013 i Aftonbladet och Kommunalarbetaren:

SOM-institutets undersökning nyligen visar återigen att en överväldigande majoritet av det svenska folket – till och med en klar majoritet av moderaternas väljare – vill se ett stopp för alla vinstutdelningar i skola, vård och omsorg. Med tanke på att inte ens den socialdemokratiska partikongressen lyckats ta ett klart och tydligt beslut i linje med detta är det inför årets 1 maj uppenbart att en massiv folklig opinionsbildning måste skapas för att öka trycket på samtliga politiska partier inför nästa års val. Vi börjar därför redan nu på 1 maj förberedelserna för en landsomfattande aktionsdag den 21 september.

Under mer än 20 års tid har den behovsstyrda, generella välfärdspolitiken gradvis nedmonter­ats och ersatts av en vinstdriven, marknadsstyrd ”välfärd”. Under paroller som ”valfrihet” och ”försvara välfärdens kärna” plundras våra gemensamma tillgångar. Skattesänkningar som först och främst gynnat de rikas och välbeställdas privata konsumtion underminerar den solidaris­ka och demokratiskt styrda välfärden.

Resultaten är uppenbara. Från att ha varit världsledande i uppbygget av en generell och relativt jämlik välfärd, har Sverige blivit världsledande i privatiseringar, avregleringar och en skenande ojämlikhet. Samhället slits alltmer isär av växande klass- och inkomstklyftor.

Det får vara nog nu, av nedskärningar, privatiseringar och vinstdrift av vård, skola och omsorg! Vår gemensamma välfärd ska rustas upp och styras demokratiskt för människors behov och inte för vinstdrivna bolag.

Rätten till en demokratisk och jämlik välfärd för alla – den ståndpunkten omfattas av en stor folkmajoritet. Därför samlas vi över hela Sverige till en landsomfattande manifestationsdag för välfärden den 21 september, knappt ett år före valet. Personal och brukare inom vården och omsorgen, lärare och elever från skolans värld, engagerade och allmänhet manifesterar genom demonstrationer, möten, gatuteatrar, konserter, utställningar och aktioner på sina orter i en gemensam folkkampanj för en god och jämlik välfärd.

Manifestationsdagen byggs nu upp genom kontakter mellan personal- och brukargrup­per, fackföreningar, folkrörelser och nätverk över hela landet. Lokala initiativ förbereds och samordnas, liksom en stor manifestation i Stockholm.

Undertecknade uppmanar härmed alla, organisationer och enskilda, att delta i skapandet av en bred och landsomfattande folkkampanj för välfärden med ett klart budskap till politikerna ett år före valet.

 

 

Hela texten med alla som har skrivit under finns på

www.valfardskampanjen.se/om-kampanjen

 

Uppsala

Intressant?

Läs andra bloggar om välfärden

 

World Social Forum 2013 i Tunis

World Social Forum samlades för första gången i Porto Alegre i Brasilien 2001. WSF är en bred, partipolitiskt oberoende samling av rörelser runt om på klotet som bland annat samlats bakom parollen ”En annan värld är möjlig” . De kämpar mot och är kritiska mot olika uttryck för den internationella kapitalismen. Häromveckan samlades flera tiotusen människor i WSF i Tunis.

Om detta har det inte skrivits mycket i svensk press. Ett positivt undantag är Fria tidningen där Per Björklund bland annat skriver från forumet:

Avenue Mohammed V i centrala Tunis är fylld till brädden med människor. Sång och dans blandas med slagord för Palestina och hyllningar till den mördade tunisiska vänsterledaren Choukry Belaid. Minst 30 000 har samlats för att inviga World social forum med en marsch under parollen ”värdighet” – lånad från upproret mot Ben Alis regim i december 2010.

Precis som när Tunisiens diktator Ben Ali föll tvingas många av deltagarna nypa sig i armen för att försäkra sig om att det är på riktigt: europeiska fackföreningar, sydamerikanska bondeorganisationer och vänsterorganisationer från hela arabvärlden tågar verkligen sida vid sida i en fredlig manifestation i ett land där diktatur rått sedan 1950-talet. Nyheten att regimen i grannlandet Algeriet förbjudit en delegation av fackliga aktivister och oppositionella att resa till forumet blir en skarp påminnelse om att Tunisiens nyvunna frihet än så länge är ett undantag – som långtifrån kan tas för givet.

Från Uppsala deltog aktivistveteranen Azril Bacal.

På måndag den 15 april mellan kl. 18 – 20 kommer han att berätta om sina upplevelser från WSF 2013

på Biotopia, Vasagatan 4 i Uppsala.

Intressant?

Uppsala

Gå och se ”Till och med regnet”.

Till och med regnet (2010)

Spelfilm från 2010 i latinamerikansk sättning med bl.a. Luis Tosar och Gael García Bernal.


Icíar Bollaíns prisbelönta film om ett spanskt filmteam som ska göra en kontroversiell film om Columbus och de spanska erövrarnas förtryck av den inhemska befolkningen i Latinamerika. Filmteamet hamnar mitt i lokalbefolkningens kamp för att inte vattentillgångarna ska privatiseras. Många intressanta paralleller med hur de själva behandlar dagens invånare. En stark historia berättad ur ett annorlunda perspektiv.

Lördag 13/4          kl 12.00        Fri entré
Bokcafé Projektil,         Svartbäcksg. 26 (ingång mot Fyrisån)

Uppsala

Intressant?

Affischkonst från 1960 och -70-talet i Uppsala.

Nu på fredag 22 mars kl 16 är det vernissage på bokcafé Projektil.  Det är Uppsalakonstnären Adriaan Honcoop som ställer ut ett urval av politiska affischer från 1960- och 70-talet. Adriaan Honcoop

Passa på att se bildkonst som handens verk från denna tid innan datorerna.

För dig som inte var född då eller för dig som vill minnas hur det kunde vara.

Om du inte kan komma till vernissagen så kommer bilderna att vara kvar en tid och du kan kombinera det med en trevlig fika.

Öppettider på Projektil: Torsdag 12:00-19:00, fredag 15:00-19:00, lördag 12:00-18:00 och ibland även andra tider (se kalendariet på hemsidan.)

Uppsala

Intressant?

 

 

 

Debatt om vinst i välfärden i Uppsala.

Exemplen på problem och nackdelar med vinst i välfärden fortsätter att hopa sig. Häromdagen rapporterades på nyheterna om Karlstads idrottsgymnasium som bara la ner mitt under läsåret.

Här i Uppsala ordnas nu en diskussion mellan olika kritiker av vinst i välfärden som kan bli ett tillfälle att samla argumenten och söka vägar framåt för en demokratisk välfärd för alla.

På måndag den 11 mars hålls ett möte på Missionskyrkan, Linnésalen, kl. 19 – 21 med rubriken ”Hur ska vi se på vinst i välfärden?”

Detta diskuterar Lena Sommestad, ordförande för Socialdemokratiska kvinnoförbundet, Ilona Szatmari Waldau, kommunalråd för vänsterpartiet i Uppsala och

Håkan Blomqvist från nätverket Välfärd utan vinst.

Lena Sommestad

Ilona Szatmari Waldau

Håkan B

Håkan Blomqvist

Mötet arrangeras av Socialistiskt forum Uppsala tillsammans med ABF

Uppsala

Intressant?

Läs andra bloggar om välfärden

%d bloggare gillar detta: