Liberalismen och regeringsmakten

När liberalismen trängts undan har följderna ofta blivit allvarliga för hela samhället.

Så skrev UNT:s politiska chefredaktör Håkan Holmberg i en ledare i söndagstidningen med rubriken: ”Att återupptäcka liberalismen”.

Jag läste den samtidigt som jag i likhet med många andra funderar över regeringsfrågan. I någon mening kan jag hålla med Holmberg om att samhällen där ”liberalismen trängts undan” varit, blivit och är motbjudande samhällen. Frågan är ju vad som menas med Liberalism.

När Holmberg skriver att det handlar om ”insikten att samhället alltid präglas av mångfald och rörlighet och att detta inte är farligt utan fullt naturligt och legitimt” eller att man ”alltid betonat framsteg, ……… över traditioner” och hyst ”misstro mot maktkoncentration av alla slag och respekt för individens värde och värdighet” så är det ju sådant som jag och många –  ja de flesta –  som kallar sig socialister, också ställer sig bakom. När sådana värden trängts tillbaka eller förtryckts har vi också sett en nedmontering av både demokratin så som vi känner den och olika mänskliga rättigheter. Därför tyckte jag och skrev positivt (14 november) om det tal i riksdagen som Liberalernas ledare Björklund höll inför omröstningen om Kristersson som statsminister. Jag skrev att jag gladdes över den ”demokratiska anständighet” som han utvecklade när han beskrev den internationella högervågen och tog avstånd från att släppa fram den till regeringsmakten i Sverige. För jag vill inte leva i ett samhälle där mångfald bekämpas, enfald främjas och reaktionära och förtryckande värderingar får styra över olika gruppers eller individers liv.

Men så kom då utspelen om vilka krav som de partier som kallar sig liberala förde fram för att stödja en socialdemokratisk regering, istället för en m+kd-regering stödd av sd. Kanske är dessa krav också uttryck för en (annan) sida av liberalismen. Men knappast den socialliberala. Det handlade om angrepp på anställningstryggheten, sänkta ingångslöner, marknadshyror och ytterligare skattesänkningar för dem med höga inkomster. Inget av dessa krav handlar om ökad frihet för flertalet. De är alla krav som riktar sig mot majoriteten av arbetare och låginkomsttagare och skulle minska vår frihet. De är alla krav som skulle bidra till att öka istället för att minska klyftorna i samhället.

Deras krav för att släppa fram en socialdemokratisk regering handlade som Björklund ärligt sa om att socialdemokraterna skulle ”göra en rejäl högersväng”.  Om socialdemokraterna skulle gå med på detta så skulle det definitivt inte kunna kallas för en mittenpolitik. Det skulle innebära att socialdemokraterna släppte det sista av att vara ett parti för arbetare och låginkomsttagare. Det skulle i sin tur innebära att många socialdemokratiska gräsrötter skulle förlora hoppet och lämna socialdemokratin.

Uppenbarligen är ett sådant styre helt orimligt och för det socialdemokratiska partiet och för de flesta av oss som skulle förlora på en sådan politik, får vi hoppas att det inte blir av.

Såvitt jag kan begripa innebär detta att det enda vi nu har framför oss är någon typ av högerstyre. Antingen som ett resultat av att riksdagens högermajoritet (c+l+m+kd+sd) efter alla krumbukter ändå förenar sig, eller av ett extraval.

Det innebär också att opposition, rörelse, aktivism utanför riksdagen nu inte bara är viktigt som alltid utan idag det helt avgörande för att bryta högeroffensiven.

Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Kerstin Stigsson

     /  31 december, 2018

    Hej, Andreas!
    Du skriver ‘För jag vill inte leva i ett samhälle där mångfald bekämpas, enfald främjas och reaktionära förtryckande värderingar får styra över grupper eller individers liv’.
    Men faktum är, Andreas, att det är vad du just nu gör. Jag anser att mångfald måste ersättas med ordet jämlikhet – och anser du att vi har ett jämlikt samhälle när vi fortfarande har ett klassamhälle? Ordet ‘mångfald’ kan också inkludera att ni vill ha kvar klassklyftorna – att vi ska en förmögen överklass för få, en medelklass, en arbetarklass och en fattigklass. En överklass som förtrycker med ‘nya’ värderingar som att förtrycka Hamnarbetarnas fackförening. De skapar även nya värderingar som att styra lagarna mot en arbetarfientlig politik, t ex inskränkningar i strejkrätten.
    Och är inte reaktionära förtryckande värderingar ett av EUs projekt med att göra det lättare för svenska företagen att utnyttja fattigdomen i östra Europa? Ett östra Europa där fackföreningar och arbetare förtrycks, och många tvingas in att ta arbete i Europas bemanningsföretag för att slippa svälta.
    Du lever i det samhället, Anderas. Men du – och många med VP – inser inte detta, och är detta inte enfald?
    Ställ dig frågan varför SVT och andra medier – inklusive de konservativa – inte publicerade något från demonstrationen i höstas mot inskränkningar i strejkrätten i Stockholm, allt medan de veckan därpå sände ett reportage från den demonstration mot rasismen? Cirka 2000 kom på strejkdemonstrationen och cirka 1000 i demonstrationen mot rasism. De kunde ha gjort reportage om båda men valde inte att göra så. Arbetarna syns inte i TV, det har Katalys konstaterat. Och det inte att styra över grupper?

    Gilla

    Svara
    • 1. För att kunna föra meningsfulla samtal eller diskussioner är det en förutsättning att man tar reda på vad ”den andra” tycker.
      2. Nej jag anser inte att vi har ett jämlikt samhälle utan ett klassamhälle, som dessutom blivit värre. Jag har skrivit en mängd bloggar om detta och vilka uttryck det tar sig. Du kanske skulle kolla lite mera innan du vevar på?
      3. Jag vill alltså INTE ha kvar klassklyftorna. Men begreppet ”mångfald” handlar om något annat. Mångfald främjas säkert bättre i ett mer jämlikt samhälle. Men det är två olika saker/processer.
      4. Du behöver inte heller undervisa mig (”ställ dig frågan”) när det gäller makten över medierna. Jag har varit politiskt aktiv i 50 år, så jag har sett och känner till de mekanismerna.
      5. Vad jag och andra ”inser” om det nuvarande samhället verkar du ha en färdig men inte speciellt välgrundad uppfattning om. En sak är att du är medlem i organisationen SKP och omfattar dess åskådning och politik. Men det verkar dessutom som om du tror att vissa elementära vänsteruppfattningar om klassamhället eller makten över medierna är exklusiva för SKP. Det omöjliggör ett meningsfullt samtal.
      6. Och till sist så heter jag Anders inte Andreas.

      Gilla

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: