Solidaritetsbedjan för lagunernas försvarare i Peru.

Jag fick ett långt brev från en vän här i Uppsala: Carmen Blanco Valer. Brevet är, som hon säger, en “Solidaritetsbedjan”. Den handlar om en konflikt i Peru, en konflikt mellan gruvindustrin i form av Gruvbolaget Yanacocha (vars huvudägare är det amerikanska gruvbolaget Newmont Minings, där även svenska pensionspengar är med) på den ena sidan och befolkningen och miljön på den andra.

Läs hennes brev här:

 

“Gruvexploateringen  i Peru

1532 tillfångatogs  Inka-statens ledare i staden Cajamarca nuv. Peru. En lösensumma på ett rum fullt med guld och två rum fulla med silver krävde de spanska inkräktarna för att släppa honmom fri men trots att summan samlades in  mördades statschefen. På detta sätt började guldjakten och mineralexploateringen i mitt hemland. Folkmord och miljöförstörelse, samt livsmedelsbrist kan härledas till guld och silverjakten. Bördig mark fick bli gruvmark och folk blev tvångsarbetare i denna verksamhet vilket påverkade  livsmedelsproduktionen och svält uppstod vilket ledde till kraftig befolkningsminskning.

Förnyat guldtörst

Idag, vid XXI århundradet tycks guld- och mineraltörsten överhuvudtaget ökat på nytt. Gruvexploateringen har dessutom  blivit intensivare och massivare än under kolonialtiden och gruvnäringen expanderar kraftigt i land efter land med staternas stöd. Genom lagändringar och genom att skydda gruvföretagen med polis- och militär banar dessa väg för gruvintrång i urfolksmarker. C.a. 17 000 ha. av landets yta har den peruanska staten lovat bort hittills till gruvprospekteringar (förundersökningar) och exploateringstillstånd. 55% av ursprungsfolkssamfälligheter i bergsregionen, 3126 samfälligheter är drabbade. Detta sker på bekostnad av människor och miljön i dessa territorier.

Gruvintrånget orsakar socialakonflikter Gruvexpantionen har lett till att c.a 50 st. gruvrelaterade sociala konflikter uppstått på olika håll i landet. Gruvbolagens löften om investeringar i hälsovård, utbildning, vatten och avlopp blir sällan uppfyllda. Inte heller uppfylls de miljöbestämmelser om hantering av gruvavfall och behandling av vattnet de använt i mineralutvinningen. I många fall har de kommit åt mark genom att ha fört ursprungsbefolkningen bakom ljuset eller kört över de genom olagliga beslut.

Gruvindustrin trotsar internationell folkrättPeru har skrivit under FN:s konvention ILO:169 och FN:s Deklaration om Ursprungsfolksrättigheter. Enligt dessa måste ursprungsfolken informeras, tillfrågas och fritt besluta kring vilken som helst etablering i deras territorier. Trots detta börjar företagen  med både prospekteringar och gruvexploatering utan att tillfråga de direkt berörda.

Gruvindustrin hotar miljön och demokratin Många samfälligheter är emot gruvetablering eftersom den hotar deras levebröds verksamheter baserade på jordbruk och boskapsskötsel. Gruvorna skulle förgifta vattnet i laguner och floder som de använder som dricks- och bevattningsvatten  och förstöra bördiga dalar som producerar citrusfrukter, mangos, etc.

Organisering kring gruvmotstånd bidrar med att vidga deltagandedemokratin Många  samfälligheter har genom organisering lyckats bromsa gruvintrånget, ställa krav och ibland t.o.m lyckats helt med att stoppa gruvetableringen. Hos vissa av de har befolkningen anordnat lokala folkomröstningar  kring gruvetablering i enlighet med ILO:169 konventionen. I en del av byarna har upp till 70-90% av den totala vuxna befolkningen sagt nej till gruvetableringen.

Cajamarcaprovinsen återigen aktuell i guldjakten I provinsen Cajamarca i norra Peru har konflikten mellan urfolkssamfälligheterna och ett av de största gruvföretagen i världen nått ett kritiskt skedde i år. Gruvbolaget Yanacocha och huvudinvesteraren, Newmont Corporation, försöker trots befolkningens motstånd få igång en investering på $ 4,8 miljoner dollar i  Gruvprojektet Conga för att exploatera guld och koppar.

Vatten- och markföroreningCongaprojektet är tänkt att etableras just där provinsen Cajamarcas huvudflodfåror börjar. På så sätt skulle guldutvinningen förgifta fem floder, fem laguner, 700 småbäckar,  grundvattnet och hundratals hektar mark. Dessa skulle förorenas med tungmetaller och annat mineralavfall och därmed hota tusentals familjers vattenförsörjning. Därför är majoriteten av befolkningen i Cajamarca emot gruvexploateringen och de enorma miljö- och sociala konsekvenser denna skulle medföra. Men förutom de skador som människor utsätts för är de skador som växtlighet och faunan orsakas redan mycket svår att mäta. Då och då när gruvan släpper ut förorenat vatten dör det tusentals fiskar av diverse typer och större lär dödligheten bli när gruvverksamheten vigas. Även småbrukarnas boskap har visat tecken på att inte må bra av det redan förorenade vatten och växtlighet.

Arbetstillfällen?Argumenten till förmån för gruvverksamheten brukar åberopa att den skapar nya arbetstillfällen. Men i praktiken är det endast 1,5% av den lokala befolkningen som får arbeten inom gruvan. Boskapsskötseln och jordbruket, som är regionens huvudnäringar ger däremot arbeten till 50% av befolkningen i arbetsför ålder.

Gruvbolaget Yanacocha Är Latinamerikas största gruva och har haft verksamhet i Cajamarca under 19 år. Under dessa har man visat på oförmåga att klara av att lösa miljöproblem och sociala konflikter på ett fredligt sätt. De har flera gånger blivit anmälda för korruption och miljöbrott. Dessutom har de systematisk lurat eller hotat familjer för att på ett olagligt sätt tvinga de att sälja sin mark. Yanacocha är ansvarig för en av de största miljöolyckor i Peru: kvicksilverspillet i byn Choropampa år 2000.

Kriminalisering av protesterna Företaget har tagit föga notis om befolkningens motvilja att låta gruvnäringen utöka sin verksamhet. Staten har ställt sig på gruvföretagens sida och kriminaliserat gruvmotståndet genom att sociala ledare trakasserats och hotats. I juli 2012  ledde protesterna till flera dödsfall och undantagstillstånd utlystes i flera provinsdelar. Cajamarcafallet har under oktober månad anmälts till Interamerikanska kommissionen för Mänskliga Rättigheter då samfälligheternas paraplyorganisation åberopar att befolkningen inte gör annat än försvarar sina Ekonomiska, Sociala och Kulturella Rättigheter.

Våra pensionspengar bidrar till kränkning av mänskliga rättigheter och miljöförstöring Svenska AP-fonderna investerar i ett stort antal företag runt om i världen som kritiserats för oetisk och miljövidrig verksamhet och som inte sällan är indragna i rättsprocesser. Bland dessa investerar AP-fonderna i det amerikanska gruvbolaget Newmont Minings, huvudägare av Yanacochagruvan. På så sätt är alla vi pensionssparare ofrivilligt indragna i miljöbrott och brott mot de mänskliga rättigheterna.

Lagunernas väktare och försvarare Sedan den 17:de oktober 2012 och inför hotet om att företaget tänkte börja ta besittning över lagunerna slog c.a 1100 personer läger vid lagunerna för att dag och natt bevaka vattenkällorna som är avgörande för deras liv och framtid. C.a 500 bysamfällighetsmedlemmar har slagit läger kring Den Blåa lagunen. Samtidigt slog tusen bysamfällighetsmedlemmar från Bambamarca läger vid lagunen Mamacocha. Även kring lagunen Namococha och Mishacocha finns c.a 600 ursprungsfolkssamfällighetsmedlemmar. Deras enda krav är att Yanacocha skall avbryta gruvarbetena och att regeringen skall lösa konflikten utan fler dödsfall. Regeringen har svarat med att skicka dit fyrahundra soldater från specialtränade styrkor (DINOES) som försöker omringa lägren.

Cajamarcakampen är av symboliskt betydelse för många urfolksamfälligheter runt om i Peru som kämpar för sina rättigheter och för Moder Jord!

Försvaret av miljön och vattnet är central i denna kamp där kvinnor och män är övertygade att frisk vatten är mer värd än GULD!

Om Cajamarca besegras kommer många samfälligheter runt om i Peru och Latinamerika att känna sig besegrade också! “

 

Om du läst hit så hörsamma också hennes tre uppmaningar om att:

  1. Att skriva under namninsamlingen anordnad av organisationerna Grufides, CATAPA, Associació Catalana D’ Enginyeria Sense Fronteres, Programa de Democracia y Transformación Global och ACSUR  på:  Avaaz  Just nu (tisdag kväll)nere pga av orkanen Sandy, men ge inte upp..
  2. Kräv att inte våra pensionspengar används på ett oetiskt sätt. Tips om hur du ska göra hos Latinamerikagrupperna    
  3. Ge ett ekonomiskt bidrag till dem som vaktar vattnet i lagunerna så att de kan köpa livsmedel, filtar och annat, genom att sätta in pengar på Nordea-kontot:

                590904-2565, märk “Lagunernas väktare”

 

Intressant?

Uppsala

Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: