Tomma fraser och skärpta krav på ”anställningsbarhet” .

Socialdemokraternas nye partiledare Löfven har seglat upp i opinionssiffrorna, delvis som det verkar, genom att inte säga någonting. Det är därför kanske inte förvånande att många kastade sig över tisdagens artikel i DN av partiledaren och den ekonomisk-politiske talespersonen Magdalena Andersson.

Det som många bloggare direkt och speciellt reagerat över är ett avsnitt i artikeln som också valts till rubrik: ”Människor har eget ansvar för att bli anställningsbara” . Den tanken utvecklas så här:

I kombination med att vi ökar möjligheterna till praktik, traineeplatser och jobb för unga, kommer vi också att skärpa kraven på dem som får stöd. Vi socialdemokrater har ibland varit för dåliga på att betona människors eget ansvar för att göra sig anställningsbara. Samhället ska skapa förutsättningar och möjligheter, men för att det ska fungera måste den enskilde ta sitt ansvar. Alla ska kunna kräva sin rätt, men också göra sin plikt.

Många har (med rätta tycker jag) reagerat på detta. Men den socialdemokratiske bloggaren Olas tankar försöker rida ut till ledarduons undsättning. Han menar att artikeln inte alls handlar ”om människors bristande ansvar för sin egen anställningsbarhet. Den handlar om en passiv regerings ovilja att satsa på att göra människor anställningsbara och samma regerings totala brist på idéer för att stödja innovationer och entreprenörskap.”

Nå, artikeln handlar visserligen inte bara om detta. Men just den här markeringen är verkligen illavarslande nog. Att en socialdemokratisk regering ska ”skärpa kraven på dem som får stöd” är ju knappast uppmuntrande för alla som fått känna av den nuvarande regeringens piskor mot sjukskrivna och arbetslösa. Tankar, känslor och erfarenheter som uttryckts bland annat i rörelser som Solrosuppropet. Med uttrycket ”anställningsbarhet” vänder man på perspektivet på sedvanligt borgerligt vis. Ansvaret för arbetslösheten läggs på individen istället för på de strukturer som skapar arbetslöshet.

I en viss mening är det ju självklart att varje individ har ett eget ansvar. Men det är också så som statsvetaren Ulf Bjereld klokt skriver att denna typ av till synes självklara påpekanden ofta har ett annat syfte med sitt uttalande än att bara påtala en självklarhet”. Denna typ av påpekanden blir ett led i det som Bjereld kallar att arbetskraftens yrkesskicklighet ”marknadifieras”. ”Rätten till arbete ersätts av plikten att vara anställningsbar.” Han kallar detta ”en pedagogisk utmaning för Socialdemokraterna att berätta på vilket sätt den egna politiken skiljer sig från Moderaternas, när båda partierna har en gemensam grundsyn i individens ansvar att göra sig anställningsbar”.

Utmaning var ordet!

En som på ett enkelt och begripligt sätt förklarar den strukturella orsaken till arbetslösheten i vårt land är Frances Tuuloskorpi som skriver att: ”i stort sett alla arbetsplatser är underbemannade”:

Är ni för få på ditt jobb? Det är en fråga jag ställer till många. Ja, svarar de flesta. Borde ni vara tio där ni nu är nio, för att allt som borde göras ska bli gjort på ett bra sätt och under rimliga arbetsförhållanden för er? Ja, svarar de flesta.

Hon förklarar också bra att ”De arbetslösa kan inte åstadkomma fler arbetstillfällen”:

Däremot kan de som arbetar göra det. När vi dagligen och stundligen försöker rädda situationen i mörkret genom att stressa och fixa och ofta genom att göra ett halvdant jobb – då håller vi samtidigt andra arbetslösa.

Men innehåller då artikeln av Löfven/Andersson något annat och mycket mer väsentligt, som s-bloggaren Ola menar? jag har svårt att se det. Det står om en del annat i artikeln. Men det är många tomma fraser av typen: ”Vi svenskar är positiva till utveckling och öppna för omvärlden” och inte mycket till konkret politik. Framförallt är det inte några förslag som visar på en verklig skillnad mot den nuvarande regeringens politik. Man kritiserar  den nuvarande regeringen för att ha slut på idéer men berömmer den för ”respekt för budgetreglerna”. Men vari skiljer sig tal om att starta nya företag, ta nya marknadsandelar, samverka med näringslivet eller tal om ”ansvar, kompetens, företagande och innovation” från den moderata fraskatalogen? Löfven/Andersson kritiserar till och med regeringen (från höger) för att de talat om företagarnas särintressen. Det lustiga är att denna alltmer obefintliga skillnad mellan s och m som Bjereld kallar ”en pedagogisk utmaning” den hyllas på borgerliga ledarsidor som DN eller UNT, som menar att ”val vinns i mitten”.

Man kan undra om det kommer spela någon som helst roll ifall alliansregeringen byts ut mot en s-regering med denna politik. Här instämmer jag med bloggaren Jinge när han skriver att: ”det hjälper föga med en socialdemokratisk regering om inte vänstern också får ett starkt inflytande över politiken.” Tyvärr verkar väl vänsterns möjligheter att få något inflytande över socialdemokratins nuvarande ledning inte hoppingivande.

Media: DN1, DN2

Andra bloggar om artikeln:  Kilden&Åsman, Lasses blogg

intressant

Över 1000 Gränbybor säger nej!

Jag har skrivit här om en del av bakgrunden till de orimliga hyreshöjningar som bland annat hyresgäster i Gränby här i Uppsala hotas av och den kamp som förs mot detta: Torgmöte: STOP för ockerhyror och Orimliga hyreshöjningar och allmännyttan som blivit egennytta.

Idag åkte några av dem som kämpar mot denna orättvisa i Gränby med tåget till Stockholm för att överlämna över 1000 proteströster till Rikshem. Det är en mycket viktig kamp som har betydelse för hundratusentals andra runt om i landet. De förtjänar allt stöd!

intressant

Bloggat: Svensson

<span>%d</span> bloggare gillar detta: